Bedarrande rustik slöja
dimbölja frånvänd

Men dina mjuka kinder
trippande nyfödda skrynkliga tår
perforerar mattstumpar
mjugg och djupa kärlekar

min hand mot din nacke

den smälter uppfostrande där
strör damm i alla veck
leker dig till ro

älskade lilla syster
så du gör mig

etsar mina mest heliga profiler

slår dovt
mellan mina revben

skissar halvmånar
driver hälar rakt igenom allt jag skriker om

du

en trotsigt fantastiskt barn