Hon kände hjärtat slå bakom bröstbenet. Det var snarare ett hårt bankande än de hjärtslag som brukade dansa med lätta steg emot den glatta muskulaturen. Små pärlor av svett hade bildats på hennes vackra överläpp. Vad hände med henne just nu? Tankarna irrade omkring som ostrukturerade myror som letar efter den smartaste vägen att ta sig fram. 

Varje dag gick hon till sitt arbete, hon trivdes med sitt jobb och sina kollegor men det var som om hon hade två liv. Som om hennes verkliga och viktigaste liv pågick inom henne, där utspelade sig allt med mycket inlevelse och själsligt djup, oftast med stor dramatik men inte alltid. Även små upplevelser kunde ha en stor inverkan på henne, en liten, ensam fågel på en gren i solnedgång kunde få igång hennes känsloliv på ett sätt som fick hennes ögon att tåras. Hennes yttre och inre liv kunde ibland kollidera eftersom hennes tankar var som ett oändligt dagdrömmande. Det gjorde henne emellanåt en aning disträ och ibland hade hon svårt att skilja på sina olika upplevelser av sitt liv. Att engagera sig i det yttre livet fullt ut kunde te sig svårt för henne. Hon längtade mest till att få vara ifred med sina tankar och det intressanta inre livet som hon tyckte sig ha.

Men denna gång var det yttre påverkan som fick hennes hjärta att slå med en sådan kraft att det kändes som det ville ut ur hennes bröst för alltid och som fick svettdropparna att pärla sig i hennes ansikte. Hon kände sig plötsligt oändligt vaken och hennes sinnen hade en skärpa som hon inte upplevt på mycket länge. Hon satte sig plötsligt upp och tittade sig nyvaket runtomkring. Var det en dröm eller hände det här faktiskt nu i realtid. Hon var aningen förvirrad eftersom hon inte längre var ensam i rummet. Bredvid henne i sängen låg en man som hon bara tidigare sett i sina dagdrömmar......