Jag förstår att du kom in i mitt liv som en läxa
Vi föll
Men var inte för varandra
Även om vi kände så
Själen sa ja
Hjärtat levde sitt eget liv
Skrek ett Ja!
Men ödet
Det säger tydligt
Nej!
Du visste det
Kämpade
Motstridigt
Liksom jag

Men du tog modet
Saknaden
Och tårarna

Och försvann

Lika närvarande
Som du varit

Så vände du

Bort

Och även om jag förstår
Så känns det

Tårarna har varit många

Men jag förstår nu
Även om det blev en kostsam läxa
Med stor hjärtesorg

Så var det så det var tvunget att bli

Men älskade du

Jag hoppas att vi en dag

Åtminstone kan vara de godaste av vänner

För visst hör vi hemma hos varandra
På något sätt

Även om det inte blir som älskande