Det är så svårt att leva fullt ut,
när jag inte vet hur morgondagen kommer se ut.

Jag vill så gärna hoppas och tro,
att sjukdomen inte dyker upp hos mig.

Men jag vet att det är svårt.
För den smärtan jag bär,
har all rätt att finnas hos mig.

Den har ett förnamn ingen annan vill ha,
ett namn jag fruktade att höra varje dag.

Men en dag sa min läkare det,
din smärta är inte här bara idag,
den kommer finnas med dig livet ut.

Den heter kronisk i förnamn,
och smärta, trötthet, hopplöshet
i efternamn.