Jag frågade min far
Vad är meningen med livet

Men han hade inget svar

Ödet färdas som en barkbåt
I ån

Sorgen som tunga tågvagnar
Genom mörkret

Och vi står hjälplösa
Och ser på

Min mor ligger i sängen
Och livet rinner ut
Som sommarsand mellan fingrarna

Men dagarna vid stranden
Har hon glömt
Mistluren på det dimmiga havet
Också

Allt flyter ut i ån
Och det blir stilla