Jag ser på fotografiet
att du är lycklig
Jag kommer fram till berget
lagom till morgonen
Jag lyssnar på din röst
i telefonen, försvinner in
i din trygghet
Jag är trött
Har burit på mina drömmar
hela natten
Dagen med sitt ljus lyser inte längre upp
något, bländar mig
Mitt trötta strävande efter
en annan känsla
Min kropp är bara ett hölje
kring tomheten
Jag ser på mina händer
där de flyter i morgonens
vatten, det som porlar försiktigt
genom nattens drömmar
Jag ser på fotografiet
att du blivit äldre, vilket är helt
som det ska
Jag åldras också, lutar mig mot bergets
skuggsida
Ett löv virvlar runt i luften
mittemellan höst och vår
Jag befinner mig också mittemellan
Det som var och det som ska komma
Utan annan identitet än lövets
Solen har lämnat kvar sitt sken
på himlen, skuggorna drar sig undan
Vart kommer vi ifrån?
Vart är vi på väg?
Jag brevväxlar med natten
men får inga svar
Berget är litet väl högt
och mina händer som näckrosor
Allt är långt borta
men ändå inom räckhåll