Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svanarna på isen

Jag blickar upp mot himlen
Inte ett moln, solens strålar värmer min frusna själ

Jag tar en promenad,
Ner till havet jag går

Blickar ut
Njuter av den fina utsikt

Mitt i havet jag ser
Två infrusna svanar
Ligger tätt mot varann

Dom kommer inte loss

Jag försöker med allt jag har
I en samtida situation
Bebis på höften jag far
Runt runt runt
Ropar hallå , hjälp !

Där kommer han
Gåendes med guldlockar i sitt hår

Han går fortare då han
Ser hur stressad jag är

Han kommer fram till mig

Hej, hur mår du? Behöver du min hjälp?

Svanarna!
Dom sitter fast i isen
Hjälp dom komma loss!
Bli fria igen!

Han springer iväg
Jag tänkte
Jag skrämde väl iväg han

Suck.. jag vill rädda svanarna men

Kan inte lämna min bebis ur famn

Plötsligt ser jag något i min ögonvrå

Han
Han, med guldlockar i sitt hår!

Springer snabbt förbi
Med en roddbåt i hand

Han tvekar inte
Kastar sig ut i havet
Med snabba årtag

Svanarna vaknar till
Kollar på han
Nästan ber om hjälp
Man ser det i svanarnas ögon

Han hjälper dom
Dom kommer loss

Flyger tätt invid varann
Vänder sig om
Får ögonkontakt
Det var precis som ett innerligt tack

Tack
Du med guldlockar i ditt hår

Du offrade mycket för att få svanarna loss

Du är en stjärna
Sänd från ovanifrån

Svanarna flög tätt intill varann
Vidare

Mot en ny strand

S.S 2022




Fri vers av SaraLMaria
Läst 73 gånger
Publicerad 2022-03-30 19:13



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

SaraLMaria