Fastnat i en parallell värld
Jag svävar däremellan

I ena hörnet skrattar jag
Där får jag leva fri
Utan obehag

I andra hörnet gråter jag
Där lever jag inlåst
I mitt egna skal

Jag växlar mellan dessa hörn
Utan att ha det minsta övertag

Jag hatar att vara jag

Växlande känslor som skapar upplevelser i en verklighet

Där jag inte känner mig som den som är jag

Ena dagen strålar solen igenom de mörka moln

Andra dagen stänger helvetet in mig i en ångestcell, fråntagen ljus och frihetsbehag

Jag orkar ändå, på något sätt
Att kämpa på

Kanske är det för att jag ser framtidens hopp i blickfånget?

Eller är det mer en illusion i hopp om en godartad utveckling av ett framtida jag?

Vad vet jag

Men idag, idag svänger jag
Och om någon kunde se insidan och bära mig härifrån, en önskan jag bär
Då jag iklädd rädsla inte vill stanna här.

S.S 2023