sent om vintern, frosten kryper in
på lakanen i sängen, mörkret äger

veden man skördat värmer så långt
man hinner mata eldens vilda aptit
när kylan egentligen gör allt olidligt


Liven hösten tog mättar nu, liv ger
liv, död förhindrar detsamma i ett
sammanhang som blir så påtagligt

årstiderna betyder plötsligt mer än
bara namnet, näring är liv och död

verkligheten går inte att idealisera