Känslan som finner orden eller orden som finner känslan?
Det är ju lite vidlyftigt för alla av oss har känslor som vi inte vill eller
törs sätta ord på. Ord som skulle sätta oss i den sociala skamvrån. Är det därför som fri och modernistisk poesi åtminstone för mig blir alltmer obegriplig? Och jag skulle vilja gå så långt som att skriva att den som påstår sig förstå Katarina Frostensons poesi Han eller hon ljuger fast för att visa att man hänger med skall man nog ersätta pronomet hon med ordet hen. Det finns ju inget som är mer skämmigt än att bli påkommen med att inte hänga med. Blamageguden hänger över oss alla
Katarina F är ju gift med den så kallade kulturprofilen Denne man som är av fransk härkomst och som dömts för att inte ha betett sig skall man säga gentlemannamässigt mot de n del av omgivningen som är/var kvinnor han fick faktiskt krypa i kurran för sitt beteende. Men Katarina visade sig vara den förlåtande sorten och hon ville inte ta ut skilsmässa med anledning av det som hänt
Hon lät förstå att han var en underbar man. Är det kärlekens förmåga att vara överseende motpartens svagheter. Om jag lever skall jag göra vad jag kan att följa händelseutvecklingen.
Ps K. F måste ha haft en bra advokat för hon gick inte lottlös vid separationen med svenska akademien. Detta var kanske en väl avundsam kommentar?Ds