ingen är så ensam som i dödens stund

att ensam vandra längs livets slut

att blott få slumra en kort sekund

sedan evigheten tar beslut

håll min hand, håll den hårt

ty nu min sista färd nalkas

lämna livet känns så svårt

låt min kropp få svalkas

till annat land jag nu far 

dit där rosor aldrig dör 

nu er jag lämnar kvar 

en sista hälsning jag gör 

ta väl hand om varandra 

låt ej solen gå ner över vreden 

med gott mod ni må vandra 

håll fast vid friden och freden