Det känns i luften. Du kliver in genom dörren. Jag säger hej med mina ögon. Du svarar med dina. Det behövs inga ord. Din kropp säger alla. Och jag svarar med att följa. Dina fingertoppar drar över min kind, min hals ner mot mitt bröst. Mina följer med straxt efter dina. Du fortsätter röra vid mig med dina fingertoppar. Så försiktigt, som om jag vore en fjärils vingar. Jag vill röra dig tillbaka, men jag måste följa dig. Det är tyst i rummet, vi hör takten på musiken i kroppen. Dina läppar snuddar vid mina. Jag vill kyssa dig, men dina ögon berättar att jag inte får. Du flätar in din ena hand i min, för att smeka av mig mina kläder med den andra. Din inflätade hand i min avslöjar hur du anstränger dig för att inte slita av mig dem. Du vill vara försiktig, du är rädd om mig. Jag är gjord av glas och du vill inte att jag går sönder. Med min fria hand får jag röra vid dig nu. Din handling blir min. Du kysser mig och jag får kyssa dig.

Du släpper min hand för att få all din beröring över mig. Och i din handling berättar du att jag får röra hela dig. All min tillit ligger i dina händer. Och du kommer aldrig göra illa mig. Jag kan se i dina ögon att jag är trygg. Men det är du som bestämmer, och jag lämnar över mig till dig.