Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Grav

Inga ljuslyktor spirar i gropen
där den aska som vi sänkte ner
numer vilar i kärlek, till ropen
om den saknad vi har inför er

men i hjärtana våra så anar
en lanterna sin eld och sin strid
för vår vän som nu under små granar
snart får kyrkans och barrskogens frid

snart så växer de, vännen, som sovträd
till en skog av timida små liv
låt dess mossa få bli en velourpläd
i din saga, så lägg dig och skriv.




Bunden vers (Rim) av Gustav Stenqvist-Walter VIP
Läst 491 gånger och applåderad av 15 personer
Utvald text
Publicerad 2022-10-02 09:33



Bookmark and Share


  Respons VIP
Koncentrerat, vackert och väl formulerat!
2023-01-18

  Gustav Stenqvist-Walter VIP
Till "Malachi", som skrev "visst har det väl hänt något sedan dess?":

Ja, det har hänt en massa! Det har t.o.m. gått så långt att det betecknas som 1800-tal att skriva om sorg på vers.
2022-12-08

  Gustav Stenqvist-Walter VIP
En arg rödgardist i kommentarsfältet. Vilken skräll, haha.
2022-12-07

    ej medlem längre
1800-talsdiktning. visst har det väl hänt något sedan dess? om ändå ämnet var nytt hade iaf retrogardisterna fått något
2022-12-05

  Ner VIP
Tack Gustav <3
2022-11-26

  MaLo VIP
Så vackert Gustav.
En rungande applåd från en blivande ekorre.
2022-10-07

    ej medlem längre
Fint diktat. Gillar särskilt sista stycket ”låt dess mossa få bli en velourpläd i din saga, så lägg dig och skriv”. Det känns som om texten rymmer både sorg, kärlek och hopp. Det finns en så fin nerv och känslighet i texten. Jag kommer läsa den många gånger till! Applåderar och bokmärker!
2022-10-06
  > Nästa text
< Föregående

Gustav Stenqvist-Walter
Gustav Stenqvist-Walter VIP