tiden vrider sig ut och in
profetiorna var sanna
alla blickar vänds mot räddningen
mot världens mittpunkt
jordens rikedomar flödar dit
helgedomen reser sig åter över bergen
inga offer på altarhällarna
inga ritualer mer
symbolernas platser gapar tomma
där skimrar ett sällsamt ljus
det viskar välkommen in
folken vallfärdar till källorna i öknen
olja och värme flödar ur havsdjupen
till välsignelse för jordens alla riken
tiden krymper ihop
den går mot sin ruin
jag lyfter blicken och ser
Konungen kommer

nu
känner vi igen honom