Rakryggad rispar rödspoven skorna i kvartsgruset
över världarna på takryggarnas lika stolta styltor
med spovens ben i lena sandbrynsfällorna
djupa och ytliga, men i mängdens missar utvalda
bland styriga och envisa gropar i marken
som erbjuder överhörande
spovljud
bakom kulissen rinnande bland rannsakningar

och så

Bladblommorna och badkarlarna
härmandes fågelns
den näpet styltandes
strandängsmarsch
– hoj hoj, hoj hoj!