det var aldrig ett enhälligt beslut
när det bestämdes att fjärilsfarmarna skulle läggas ner
i dig
men åtgärderna var omedelbara:

medan du vred dig i bakfylleångest
lämnade du hjärtkamrarna obevakade
tankar i hazmatmundering gick in och släppte ut sin giftgas
det går fort att dö av kolmonoxidförgiftning
omtöcknade insekter singlade smärtfritt ner i maggropen
medan jag såg september göra detsamma
och inkvisitionen av mitt känsloliv inleddes

förälskelsens plötsligt obligatoriska närvaro
mitt hjärta är ännu oskyldigt
ändå dränker jag bålet i bensin
ändå fjättrar jag det vid pålen
så nog måste det väl vara så
nog måste det väl vara så
att jag älskar dig
trots allt.