ljuset brann sakta ner i bordet
kastande allt vildare skuggor
omkring sig som det sakta dog

frostens tysta runor smalt till
blöta ränder på enda fönstret


Långt efter att glöden i spisen
lagt sig tyst inför elden i säng
där älskog lekt sig heligt hög



Allt som stod över gryningens
tunna dimmor var en tyst ruin