Kindbenet brutet på två ställen
cementgolvet mot lilla mig som vägrar bli sjukomhändertagen
Kompis vem kommer vinna?
Jag ger mig inte förrän solen kommer försvinna
Jag ser fan bäst av alla i dimman

Det tog tre dagar utan mat och jag blev utsvulten
min flickvän tvingade mig till akuten

Halva ditt ansikta kommer bli förlamat, känsleln försvinna för alltid
bara så du vet
läkarna hade nu förvarnat mig
men förvånade sig hur jag kunnat hålla käften
Inte så svårt med tanke på att jag inte kunde öppna den

Schack sa jag och drack soppa ett tag
blev svag och hade svårt att se mitt kommande mattdrag
men så efter ett tag
vaknade jag till efter ett par sömnlösa nätter fyllda av smärta
som jag sovit som prinsessan på en ärta

Smärtan som jag känt hade återvänt hem
Jag var tillbaka igen
Nere på gatan igen
Köpte mera droger för att fira vad som hänt.

Det där kan jag skriva som någon romantiserande drogpoesi, men inser nu i efterhand hur det sättet att tänka har förstört mitt liv.

Istället bara snälla piller från staten. Somnat i 15 år på varenda sömnpiller som finns. Den enda risken läkaren säger är att jag kanske minns lite sämre för varje år som går men att jag måste sova och så

Jag kommer med andra ord inte komma ihåg när jag rullas iväg härifrån på bår
Jag minns helt ärligt och ordagrant 2012 som det var igår.
Åren efter det är som sågspån.
Traumatiserad som jag varit med om ett mordrån där jag är rånaren som rånar mig själv som liten på en skolgård

Det känns sorgligt att bli gradvis dummare
För ingen soppa kan stoppa det
Om inte jag stoppar det och börjar ta det lite lugnare.
Ska försöka göra det som inte kan förgöra mig. Ska försöka behärska mig. Men det värsta är alla år som är helt jävla bortkastade.