Det gamla rödvita flötet
av impregnerad kork
får genom ett under liv

amen

Abborren hugger till
tycks det på allt som står till buds

en slagen abborre tittar upp
med sina stora svarta fiskögon
den tycks säga:

okej polarn,du vinner men bara för idag

det gamla rödvita flötet
av impregnerad kork
kastas åter i
där vattnet under mina sommarvarma ben
bildar oändliga ringar
det blir ringar i ringarna i dess oändlighet

lukten från den fernissade träbryggan
den svaga brisen från sjön
maskarna i den gamla runda Gevaliaburken
lugnet harmonin
och det gamla rödvita flötet
av impregnerad kork
som guppar så fridfullt på ytan

får genom ett under liv

amen

ytterligare en abborre är på väg upp ur djupet

mina sommarvarma ben börjar så smått på att bli grillade

det är dags för ett dopp.