hittade den här texten skriven efter ett besök på pallativa . nu är hon död den kära vännen.
Ann jag hittar dig!
hon sa
jag har byggt en låga som kan bära min sorg genom rymden en sista gång
du ler och är en drottning som tar emot i sjukrummet
du får gråta sedan
du säger
fördelen med att bli sjuk är att jag upptäckt hur mycket folk tycker om mig
kanske hade jag aldrig upptäckt det om jag klarat mig själv
som jag alltid gjorde tidigare
upptäckt att jag kan ge genom få
på något omvänt vis
jag är färdig nu
och du får gråta sen när du gått härifrån
jag har ingen tröst att ge säger hon
senare på kvällen kommer jag hem till ett iskallt kök
dricker ett stort glas päronkonjak
skålar med den självlysande svanen av plast på verandan
ser ut i decembermörkret
hon hade rosa naglar
hon sa att hon inte var rädd
lågan stod klar kring henne redo att bära över gränsen som skiljer oss åt för alltid
förenar oss i ett längre perspektiv