Du andades ut det svarta svavlet, på bråkdelen av en sekund.

Det tycktes snöa fast du upplevde det som en eld sprakande på tv-apparaten.
För att värma dig från den kalla våren detta år 2023. Där den stora älgvandringen visades på tv:n.

När så tiden blev din vän, upplevde du ändå aldrig friheten.

Att vara fast i ett så kallat begrepp, begripte du inte. När vintern fryser jorden till sömns och hösten vaggar dig till vila. Finns inte tiden med riktigt. Ungefär som en gammal klocka som inte vrids upp.

Men tallhedarna du lekte på som barn, minns du allt.

Som när du och far är på jakt i höstens kalla luft och den tidiga morgon dimman allt visar sig!
Formulera dig fri från analys. Ty gosse eller grabb. Du är varken snobb eller fattig. Livet skall levas. Så var det med det. Sa livets mening honom eller han!

En gren knäcktes i skogen, mitt i midsommarnattens land.

En rädsla är en rädsla. Tills du bearbetat den. Sen kommer en ny rädsla sa begreppet om tvivel, långtgående slutsatser och kunskaper. Fisken lekte med vattnet. Honom han eller fångsten kanske aldrig riktigt blev av.

När så mörkret lurade av dig dina sista tändstickor, infann sig rädslan.

Att skjuta en järpe på närmsta gren är väl en oskriven regel Mr Praxis. Men att bibehålla sin öppenhet och bultande kärlek för livet och kärleken borde väl bota din björnfrossa.
Nu när solen både lyser och håller dig varm.

Morgonens poesi gav välklang, för framtiden och konstnärsprojektet.

Efter att befunnit sig i vildmarken några dagar begav sig så grabben hemåt. Lärorikt, stärkande och en längtan efter livsmedel, kvinnor och sitt konstnärliga hem i staden Boden. Tänkte han på Eyvind Johnson och fotspår.

På Vesterbrogade i Köpenhamn föll så de första snöflingorna, vintern var kommen.

I takt med musiken marscherade han, för visst bygger man väl musik av glädje. En tusenkonstnär minsann. Helt utan ryggrad men med det stadigaste hållningen i staden. Konstnärsprojektet blev allt bokläsning hela jävla hösten och vintern lång.