När du och jag blir vi

 

 

 

Alla behöver någon
att luta sig mot
när marken gungar under fötterna

som sträcker ut sina armar
och håller om
tills man står stadigt

håller i handen
de första stapplande stegen

inte släpper taget
förrän man kan gå själv

 

 

 

 

Fri vers (Fri form) av Marita Ohlquist
Läst 157 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2023-06-02 09:47

Skriv ut
Spara som PDF

ResenärGenomLivet Jaa...vi behöver varandra...fint och sant skrivet... 2023-06-13

Eva Helene Ja, ensam är inte stark, fint detta! 2023-06-10

Kungskobran Hoppas jag inte är till besvär hoppas denna någon finnes där 2023-06-03

Susen En hjälpande och stöttande hand att hålla. Så fint skildrat 2023-06-02

Olof Lagerhorn Insiktsfulla ord om att vi är starka tillsammans. 2023-06-02

Maria Sundelin En fin tanke om nödvändigheten av att få stöd i svåra tider Kramar 2023-06-02

Solstrale Så sant och så önskvärt! Vi kan alla vara den, i båda riktningar, både ge och ta emot stöd! Ibland blir att vara ett stöd själva stödet för en själv! Man ser sig plötsligt behövd och kapabel att ge! 2023-06-02

Öknens Ros Fint formulerat om hur vi alla kan behöva en stark hand så vi inte faller. 2023-06-02

Monika A Mirsch Så sant ... dessa 'poeter-möten' har redan flera år varit en stor tillgång för mig, som till vardags vistas i den finskspråkiga världen. Kram till dig Marita! 2023-06-02