"Livet är vad som händer när du är upptagen med att göra andra planer." - John Lennon

Om man ställer frågan: vad är det som gör livet värt att leva? Då är svaren relativt förutsägbara. Många skulle säga att det är bildandet av familj och barn som ger livet mening och värde. Andra skulle säga att det är skapandet av konst och musik eller något annat som tillför skönhet och välstånd till världen. Vissa skulle hävda att det är Gud och religiös kontemplation som sätter livet i perspektiv och som fyller människan med ett syfte som är större än en själv. Och flera skulle påpeka att det är strävan efter att uppfylla sin dröm som skänker glädje och tillfredsställelse i existensen.

Det är i grunden en intressant fråga. För inget svar passar alla. Mening är något som inte kan infinna sig utan en känsla av tillhörighet. Syfte kan inte uppnås utan en uppgift eller utmaning som testar ens förmågor. Ibland så kan man ha tur att träffa en individ som besitter personlighetsdrag som gör att man dras till dem. De kan vara kloka, empatiska, karismatiska, självsäkra, våghalsiga o.s.v.
De personifierar de ideal man söker inom sig och i övriga samhället. Så man börjar följa dem i hoppet, i längtan av att få glänsa bredvid dem. Ofta så visar det sig dock att de endast projicerar en falsk bild av godhet och medkänsla och i det ögonblicket så förlorar man det syfte man funnit i avgudan av sin idol.

Som en sökare så har jag däremot ofta undrat vad det är jag ska leva för. Vem eller vad ska jag dedikera den tid jag har blivit given på jorden? Det är en fråga som jag ännu inte har funnit ett svar på.