skägget stod ännu stelt åt vänster sen
han ofrivilligt vänt andra kinden till
när han borde svarat med bättre upp

såsens feta droppar glänste lite ikapp
med kristallkronorna där uppe i taket

slipsen satt perfekt, kragen vit, håret
däremot stod i stark kontrast mot då
han gick in men han bara gick rakt ut


Rättade inte ens till skägget, skrevade
vant över sin cykel och försvann ned
mot staden att aldrig ses igen, lite vild

men så behärskad,
som Hon, hemlighetsfullt leende, tyst