Jag aldrig varit särskilt fascinerad
av att sitta i baren och häcka, halsa
i mig dumhuvud-dricka och slänga käft.
Det är väldigt långt ifrån mig.
Men tyvärr kanske ett sådant forum
skapar förutsättningar för att träffa
någon. Kanske är ändå baren bättre
än tindrandet. Tinder gör mig bara illamående.
Tinder känns nästan oetiskt.
Ju längre tiden går, känner jag
hur viktigt det är att jag får vara
precis den jag är i det social forum jag befinner mig i.
Behovet av att klä mig som den vackraste påfågel
minskar och känslan kring att behöva komma med
de mest intressanta och spännande orden känns inte heller
lika angeläget som förr.
Att krysta fram något jag inte är, orkar jag inte med.
Jag väntar på klick.
Jag väntar på glitter.
Det kan jag få utan att behöva
att smeta ut hela mitt inre väsen på
det klibbiga barbordet.
Även om jag många gånger är en smula
introvert väljer jag hellre barhänget framför Tinder .