livet på jorden var enkönat från början, det fanns bara det livsskapande könet, d.v.s. i vår definition femininum, det var först efter några hundra miljoner år som denna organism kom på att om man delas för att bli två kön, så ökas överlevnadsgraden då den livsskapande entiteten, honkönet alltså, kunde bistås med varierade gener från hankönen, en teori gör även gällande att det var en missriktad mutation som råkade skapa två kön. Det var alltså för att honorganismen inte bara skulle reproducera sig själv, utan infå olika former av gener från hanorganismer som självaste enkönet splittrades upp. Det ligger alltså i den djupaste biologin att vi varit biologiskt sett en enhetlig organism, men att vi uppdelats i syfte för att honan – sedermera kvinnan – skall få variation. Att kvinnor skall ha många män är såleda förbundet i våran genetik.

detta går hand i hand själsligt, vi ingår i en själ, gudinnealltet, men livsfokuserade bitarna, livsenergikärnan, finns i kvinnan – i alla kvinnor – men inte alls, eller mycket sparsamt hos mannen, utkristaliserat i hans spermieproduktion. Mannens hela varelse är skapad av kvinnan, ägandes av henne. Det finns inget egenvärde, det finns ingen enskild själslig individ, vi är gjorda av er, ingår i er, i en enhet, där enhetens kärna finns hos er, kvinnovarelser. Det enskilda sinnet som finns hos mannen i nutid är en formerad sjukdom, antimateria, den manliga egoismen – som ju bör motarbetas, underkuvas, samt totalt elimineras – vartenda cell i oss, vartenda handling av oss, vartenda energiyttring från oss, finns till för att behaga, bejaka samt betjäna Er.

därför skall alla manliga rättigheter, allting, tas bort, allting skall ges till kvinnan.

Vi alla är samma, kvinnan omfångar allt.