Har förlorat allt, vad mer är där att mista.
Mina små, mina guldklimpar, mina barn hur ska nu jag er nå?
Vill se er, vill njuta av er närhet, trots allt är jag er far.

Har förlorat allt, tyvärr också min gnista. Älskade barn, ge mig en chans, ni är ju allt jag har.

Verkligheten är brutal, har mig själv att skylla.
Er far är trött, en lögnares lott. Barn, tänk att efter allt jag gjort, allt ont, allt dumt ja samtliga fel, längre än en ordboks lista. Kan inte glömma kärleken till er mor.

Önskar hon hon skulle ringa, bjuda upp till härlig dans.

Förlåt mig min dumhet, ta ner mitt fotografi från er hylla. Trots allt var jag er far, älskar er för alltid, de minnen ni omedvetet gett mig, de vill jag ha kvar.