I I ditt inre öppna landskap

doftar porsen vid en myrkant

kliver renarna mot skogen

för att söka vinterbete

du är världen, du är himlen

du är vindarna från havet

i ditt inre dansar gudar

till en visa över fjällen

över vidder, under molnen,

invid elden vid en kåta,

till en seite, dold i dunklet

under klippans höga stupbrant.

Så är världen. Inget mörker

ändrar solens väg mot natten

inget ljus ger kraft till kärlek

som din månes mörka trolldom

ingenting kan störa trumman

som vi kallar för ett hjärta

inget alls är stormens makter

mot en kväll vid stilla elden.

Du är vargens skall långt borta

Du är viskningen och sagan

Du är mitt ibland de dina

på en färd mot renlavslandet.

Hör nu trumman, hör nu livet

i din andning under natten.

Utom kåtans täta tältduk

dansar dimmorna med stjärnor.