I en oroväckande takt springer jag fram
Hoppar över stenar och stockar
Känner grenar rispa min hud och sår bildas
Röda strimmor rinner utmed och berör

Jagad av tidens makt i ett sagoprakt
Pulsen slår till hjärtats snabba takt
Jag flåsar och flämtar för hela min makt
Men det är svårt att springa i klack

Blickar aldrig bakåt rädd för att skräcken se
Fokuserar på överlevnad men svårt att be
Snavar nästan på en krokig sten
Tappar balansen och fumlar fram

Fånga mig om jag faller
Men ingen där att se eller höra
Jag är ensam och jagad född till misär
Men jag föll aldrig denna gången

Springer fortare ökar mina steg
Tror mitt hjärta ska sprängas i kvalet
Det finns ingen mållinje bara springer i panik
Bara springer och springer i min förtvivlan fram

Skriker hjälp obevekligt
Tror hjälp ska finnas nära tillhands
Men inser att det inte finns någon hjälp att tillgodose
Ack vad mina fötter värker när jag springer fram