En vald ensamhet
kan skapa många möjligheter
där många dörrar står öppna.
Det är just ordet ”frihet”
som väger så tungt.
Att vara någons,
innebär en del saker
jag kanske inte vill?
Vilket får mig att fundera på
om jag verkligen vill dela mitt
liv med någon ännu en gång?
Betyder ”att dela” att stänga en del av min själ?
Där jag förväntas göra och agera på ett visst sätt?
Eller är dessa tankar och funderingar
bara ett tecken på bristande känslor?
Om jag hade känt mer, så hade jag kanske
inte känt så här?
Jag vet inte….
För det sista jag vill är att bära
det där tunga locket som pressar mig
nedåt där jag känner mig ofri.
Eller så låter jag bara allt vara som det är
och ser vad som händer,
där jag lämnar allt åt den kraft jag alltid tror på.
Jag får helt enkelt se..