Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Biehtsiemánnuo

Det är björksprickning och tallmånad och flera år sedan
någon tog på mig
som hon tog på mig.

Jag är i annat nu.
I vänskaper och nya kunskaper,
i vävskedar och almyttje och insekter.
Katternas tassar och ripbeståndet i skogen utanför.

Stänger ute och släpper in,
har glömt hur en ger ögonkast och inviter.
Cyklar mellan jobb.
Pratar samiska hemma och ibland med andra.
Minns björkblad i mjölken som liten, jag och Kristina.
Inga andra leksaker än skogen behövdes,
barnskogen och sen bärskogen.

Min mamma ger mig färdigheter som vandrat mellan generationer.
Jag, en spegling och helt egen samtidigt.
Fingrarna klibbar av sav när jag samlar björkbladen.
Doften av beckolja som aldrig lämnar huset.
Tjälamöjen som letar sig in i glipor.

Min kropp har glömt känslan av henne.
Tror jag tappade bort mig i det men också fann mig.
Lär mig. Olär mig.
Sätter alltid pären för sent, pratar innan jag tänker,
tjwötte klea jag ska använda samma dag.
Det är björksprickning och tallmånad och jag är mitt i det nu.




Fri vers av kåkksik
Läst 56 gånger
Publicerad 2023-11-20 02:04



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

kåkksik
kåkksik