Vaknade alldeles för tidigt imorse.

Så jag såg en gammal film och blev lite
småkär i vrålcharmiga Francoise Dorleac.
Sen fick jag reda på att hon kört ihjäl sig,
endast 25 år gammal och blev genast lite
konspiratorisk.

Kanske var det farligt att vara storasyster till
Catherine Deneuve.
Blev hon möjligtvis hennes blodsoffer för att
klättra i pyramiden?

Sånt snackar iallafall alltid foliehattarna på 4chan
och Lipstick Alley om.

Jag blev lite sorgsen, sen tog reptilhjärnan över
och jag googlade genast på om hon hann vara naken
i någon film. Frimodiga fransmän och allt det...

Två musklick senare hade jag sett både hennes bröst
och rumpa. Det hade dock känts respektlöst att börja
runka, så jag lät bli. Jag sparade istället bilderna på
skrivbordet. Det fick räcka så.

(À plus tard, cher Francoise!)

Jag blev glad igen och fascinerades en stund över
teknikens under.

Det var inte så fasligt många år sedan det tog minst
en kvart att ladda fram en halvnaken Pamela Anderson
på den blytunga datorskärmen.

Om inte morsan lyfte på telefonluren förstås.
Då fick man börja om från början igen, efter några väl
valda svordomsramsor och cirka två minuters modem-
skränande som hade kunnat väcka de döda.

Teknikens under som sagt.

Det konstantkåta, impopulära, pann och örfinniga,
tonårsmörkret saknar jag inte heller.

Men det var inte bara yppiga, söta och väldigt döda fransyskor
som ockuperade mina tankar dessa arla morgontimmar, utan även
en värld som tyvärr har försvunnit. 60 år, lite drygt, tog det att förstöra
något så vackert.

Fan ta er, era jävlar!

Med ens blev jag lite sorgsen igen.
Jag stängde av både tv och dator,
drog täcket över huvudet och sov en
stund till.

Tobias Thuresson
25 November 2023