Tystnaden som hörs i
Mörkret
Får fönstren att skallra
När jag skriker ditt namn
Med den röst som jag har tappat
För länge sen
Någonstans i hörnet av din soffa

Och den luddiga filt du lånat mig
Värmer in ens hälften
Inte ens hälften
Av min iskalla kropp
Och min ensamhet

Den ensamhet jag fått av dig
Som en gåva
Behåller jag med
Vördnad
För jag fick den av dig

Och jag gör vad som helst
Men betoning på
Vad
Som
Helst

Bara för att få andas samma luft som du

Även om jag tappar andan
Och inte hittar den igen

Jag behöver ändå
inte andas.