femton mil på åsnans rygg
förvärkar i den unga kroppen
staden larmar under högtiden
inte ett ledigt rum

han känner panik
kanske i den lilla bergsbyn
någon mil söderut
hon kan inte föda på marken

bland djuren
det får bli så
i ett stenkar
lägger de pojken

herdar knäböjer
män från östern tillber
i smutsen och stanken
så konstigt allt har blivit

ängeln igen
ni måste fly
nu
lämna landet
man vill döda ert barn

femton mil 
den unga mamman
bara fjorton år
huttrar i vinternatten

i ett främmande land
ammar hon den lille
hur ska det bli nu
uppenbarelsen förbleknar

världens tideräkning
har tagit sin början