En vacker prinsessa som hette Lucia var det en gång
I slottet bodde där kände hon sina dagar i guldgång
I en hydda bodde Lucias vän Tam vid trädgårds ingång
I en julafton var Lucia vilsen, synd var den här omgång
Julen för Tam blev som en saknad bit ur jultårtans fröjd
Han hade en hemlig hjältevän, vännen var Måsen Fred
Måsen mot ondskan slogs jämt, Den ville överallt Fred
Aackk!Aack speciell signal visslade Tam om och om
Måsen kom, ömt med vingarna omgav den Tam
-Kallade du på mig min vän? sa måsen Fred i snäll ton
-Sessan Lucia försvunnit, synd, vi får inte fira julafton
Den onda älva fört bort henne, fortsatt Tam i trist ton
Måsen lyfte upp Tam, satte honom på ryggen
De sökte efter den onda älva högt upp i rymden
Måsen Fred upptäckte eld, källan var från älvas slott
Spindelnät som trollas till spökar täckte det spökslott
Åh som tur! viskade Fred i Tams öron och log
Där fanns en lucka som ifrån en ljusstråle slog
Där är hon din prinsessa Lucia,viskade måsen
Fina Lucia, med trasiga kläder på, var bunden
med tjocka trädgrenar som älva rullade runt kroppen
AAHH! ropade Tam högt så att älva tappade balansen
Älva snurrade sina ögon åt vänster och sedan åt höger
Vem vågar bryta sig in i mitt slott? här är jag som äger
Sa älva o fortsatt, hahaha, Luciaa! Här ingen kan hjälpa dig
Åh Hur kan vi befria Lucia ifrån älvas nät? undrade Tam
Schch, andades måsen Fred in i Tams örat.
“Oroa dig inte min vän, du får hoppas bara på det goda
Sånt är livet, mot godhet har alltid flugit det goda”,
Shhh nu, beslutsam sa måsen som alltid segrat över onda
Måsen hade otroliga magiska krafter som skapar trolska cirklar
genom några ord trollade sina vingar till röda ljusstrålar
Strålar siktades mot älvas händer, band dem med järnnuddlar
Vände sig mot Lucia, skvallrade orden Bla BlaBlaBla
då låste upp trädgrenarna genom magiska strålbubbla
Blekande skugga blev älvan, hennes spår blev svinna
Lucia tackade Tam och Måsen, en puss på kinden fick Tam
Som en röd tomat rodnades kinden av Tam
Jultomten dök upp på tiden, då i skogen grät alla av lättnad
En ljusstråle mot molnen där lysande Lucia och log
En ljustrappa hissade ner Lucia, lyckan då signal slog
Lucia hade luciadräkt på sig, förvånande blickar anslog
Alla kramade Lucia, glada skrek de för de skedda
Måsen erbjöd alla en rymdresa över himlen
Under en lång rymdpromenad, seglade de över i himlen
Och så landade de igen på jorden
När vindarna blåste, tomtedräkten togs av jultomten
Måsens vingar sågs tydligt, alla gissade vem var tomten
Ojj, mina vingar HAHAHA ingen kan bryta sanningens gren
Skrattande sa måsen Fred, ledsen ville ta farväl
Måsens färd sved, alla ville att måsen lämnar souvenir
Så sa den guldord som tyder på en suverän souvenir
“Livets resan måste ta vägen till allt gott till slut.
Ni är livets barn, sikta mot det goda för gott slut till slut”
Sedan flög måsen upp mot himlen
Flög tills den ljusnat, man kunde se små stjärnprickor
Fred kanske var då på sjunde himlen
Där bevakade fred på jorden
O alla i sina dagar levde lyckliga, glömde svåra vemoden
SLUT
MALVAA