Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
[2006-08-19] Du öppnade dig, jag läste, jag kände och värmde dig. Vi sågs, vi fikade, vi skildes åt. Jag blottade mig, du tystnade. Får jag veta varför?


För nära för kära för mycket för fort?

Ett hopp framåt,
två hopp tillbaka.

Jag vill egentligen inte vika från din sida,
men än mindre skrämma slag på dig.

Jag önskar att jag kunde läsa dina tankar och känslor,
men är blind och döv utan din tillit och dina ord.

Jag undrar om jag gjorde någon illa,
men svara bara om du vill.


Fri vers av Johan Sundström
Läst 873 gånger
Publicerad 2006-08-19 03:51



Bookmark and Share

  Helene Månsson
enkel och fin och så mycket sagt! Precis som det kan vara i samspelet mellan oss människor. /Helene
2006-09-14

  Saga-Sofia
Gillade titeln väldigt mycket. Vore kul att se dig prova skriva på det viset...
2006-09-14

  Eline.P
Det är lätt att skynda för fort när allt är ömtåligt och man är ivrig i sina känslor.
Lättskrämd med alla känselspröt ute!
Mycket bra skrivet med hög "igenkänningskoefficient"
2006-08-22

  a h de v
bra titel, sen känns ett hopp framåt direkt under titeln inte som för mycket för fort, tycker att ett hopp framåt känns lagomt.. bra att du skrivit en liten text ovanför, den förklarar mina frågetecken efter ha läst själva dikten, så det var bara ett fika.. med en massa känslor förstås.. och nu vill du ha svar.
dikten är enkel och fin.
2006-08-19
  > Nästa text
< Föregående

Johan Sundström
Johan Sundström