eftertanken släpade efter henne som en
efterbliven skugga,
lite för långsam för att vara på riktigt
men pålitligt närgången nog att vara



Så snart hon glömde bort eländet fann
hon sig förlorad i en kyss, - förlamande
vild förlorade hon sig där och precis då

upp över öronen drunknad i ögonblicket