Jag tror drömmen slog i bordskanten, för jag vaknade med ett ryck

Fönstren log snett mot mig i ögonvrån
Jag tror morgonen dolde ett mörker

Det fanns inga timmar på klockan när jag tittade
Visarna hade tappat tiden

Sängkanten var borthyvlad
Precis som på en god morgonost
Fast utan smak

Vilken konstig morgon
Jag nuddade näsan mot taket när jag reste mig

Golvet hade flutit ut
Liknade mest en sörja av kladdig honung
Honung är ju ganska gott
Men det hörde liksom inte hemma i mitt uppvaknande

När tankarna flugit sin kos
Så tog det beslutsamma handlandet vid

Jag klev upp
Sjönk till botten
Fångade den timlösa klockan på vägen ner
Vaknade med ett riktigt ryck
Gned pannan som slog i bordskanten

Ja, men nu var jag vaken iallafall
På riktigt