Där precis under ytan låg den. Just när sanden rann mellan fingrarna, och allt ihåligt gav ekos till en svunnen tid.
En tid då allt gav friden igen.
En tid när vattnet släckte farliga bränder. En tid!
Sen kom förstörelsen nedmonteringen. Jag fick i en dröm två Bibelord som gav styrka till min själ som slagits hårt och brutalt.
Krossat mitt hjärta i små små bitar som endast En Korsfäst kunde lappa ihop!
Där, då blev Sanningen för alltid mitt ledmotiv och kärleken och hoppet samt tron blev slutet på egots vansinnes färd mot vanärans djupa brunn dit systrar och bröder kastat mig så många ggr så jag tappat räkningen. En Josef, en Job, dock en vanlig människa som sökte försoning.
Den kom! För i Bibelorden från Psaltaren fanns Hoppet och tron växte med hoppets örnvingar. Jag byter ej bort den skatt jag fått nynnade jag på
medan psalm 12 och psalm 112 lästes upp för mig. En pilgrim alltid på vandring hemåt,uppåt! Jag var fri! Amen!
”Psa 12:1  För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.
Psa 12:2  Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
Psa 12:3  De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
Psa 12:4  HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
Psa 12:5  dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?
”Psa 12:6  "Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."
Psa 12:7  HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
Psa 12:8  Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
Psa 12:9  Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.-
Psa 112:1  Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.
Psa 112:2  Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.
Psa 112:3  Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.
Psa 112:4  För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.
Psa 112:5  Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!
Psa 112:6  Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.
Psa 112:7  För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.
Psa 112:8  Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.
Psa 112:9  Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.
Psa 112:10  Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.”