Psykisk ostabil, mår skit just nu, det växer inombords
Vet inte hur jag ska göra, är det meningen detta
Ska jag gå och våndas, plågas varje dag
Med dessa eviga tankar och grubblande oro
Önskar det fanns sätt att bedöva, rensa skallen på tankar

Men det skulle förmodligen skapa mer besvär
I mitt liv som misär, jag plågas, en uttråkad själ
Min tid rinner likt sanden i glaset
Jag plågar mig själv, grubblar och avundsjuka
Jag vet, det är psykiskt ostabilt, ohälsosamt
Men kan inte hjälpa, vart mina tankar bevandrar

Önskar livet slocknade, sluppit all skit
Min ohälsa är till besvär, för mig och mitt psyke
Jag är en tröstlös person, finner lite ro
I mitt skrivande, söker efter svar på framtiden
Vilka val ska jag göra, vad vill jag göra
Men jag mår inte bra, mina tankar tär på mig
Mitt liv känns som en evig misär, jag gråter inombords