Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bloddroppar av ångest: En inre kamp

I min mörka lya ligger jag och gråter
Jag är sårad, min kropp blöder, blodet droppar
Vet inte vad som gick fel, mina känslor fick sig ett spel
Men i situationens hetta dalade orken, jag pallade inte mer
Av ditt psykanfall, ditt personangrepp på mig
Helt i onödan startade du ett krig, med mig och mitt liv

Hur ska jag orka leva ett liv med dig
När du behandlar mig som en slagpåse
Ska jag bara se, ta emot och lyda
Är det rätt eller fel, när är det okej att ge tillbaka
Mitt inre sinne darrar av ångest och panik
Jag blöder, blodet droppar, när jag ångestladdad vilar

Pustar ut, håller mig för mig själv
Orkar inte med bråket, våldet, vill bara få njuta av livet
Men det är svårt när man behöver tippa på tå
För att inte väcka björnen inom dig
Det känns som en evig kamp, en evig smärta
Ska jag härda ut tills den dag du dör
Eller vad är rätt och vad är fel

Jag orkar inte mer, men vet att inget kommer ske
Tomma ord jag måste häva ur mig
Ett sätt att sätta pränt på känslor inom mig
Som behöver få komma till ro, här i mitt bo
Men frihet är något jag ej längre ska ta för givet
När ens hem känns som ett fängelse
Och björnen ofta vaknar ur sitt ide

Tomma ord, ingen mening, jag orkar inte mer
Men går och lägger mig, väntar ut min tid
Det blir väl bättre imorgon, kanske lite lugnare
Jag får leva på hoppet, hålla modet uppe
Här i min dystra mörka lya, där jag ensam finner ro
Blödandes blod, med ett kaotiskt inre och tomma ord




Fri vers (Fri form) av Spiken VIP
Läst 60 gånger
Publicerad 2024-02-02 21:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Spiken
Spiken VIP