Jag stirrar mig blind på bilderna ifrån det förflutna
På min far i hans yngre dar, han hade charm och stil på den tiden
Han verkade så lycklig, så glad på bilderna
Man frågar sig, är dom tagna i rätt stund bara
Eller var det lyckligare då, när ni verklige umgicks
När mobilerna och internet inte fanns
Var man mer social, lyckligare då

Jag reflekterar över nutiden, hur jag själv skådar med onda ögat
Hur internetet fått oss att komma närmare varnade globalt
Men känns som vi i stunden är längre ifrån varandra en någonsin
Kanske är det så, det går inte komma underfund att allt var annorlunda förr
Man kunde inte skriva i realtid med någon på andra sidan jorden
En fick finna sig i situationen för stunden

Var man då mer lycklig, mer harmonisk förr
Reflektioner av generationer skapar en bild inom mig
Jag beaktar historien, jämför nu emot förr
Man umgicks på ett helt annat sätt förr
På en fest satt man samlade runt bordet och skojade
Drack sin pilsner och umgicks, man skrattade och hade kul
Nuförtiden sitter man tillsammans, men ändå är man frånvarande
Man sitter där i mobilen, bakom skärmens starka ljus
Och är allmänt osocial, ett eko av det förflutnas glansdag

Min far såg lycklig ut förr, han var ung och fri
Med sin mustasch och svarta hår, ung och ovetandes
Han såg sig ha hela framtiden framför sig
Idag är han ett eko av sitt förflutna
Vackra minnen i fotoalbum från ett tidigare liv
Minnen som sprider harmoni och kaos
Ett splittrat förhållande, en flickvän som dog
Många minnen som förmodligen aldrig finner ro
Jag förstår varför alkoholen blev en flyktväg

Minnen, bilder som stannade tiden, klart du kollar och minns
Du tänker, lever dig tillbaka till förr, vem skulle inte
Självklart är saknandet stort av det som gått förlorat
Förstår, men du är stark som håller dig själv i schakt
Du är en förebild för mig idag, tillsammans minns vi förr
Allting var annorlunda, enklare, men livet rullar
Och vi håller oss levande, trots att tiden står still
I ett fotoalbums magiska värld