Min mors blåa fågel
Dess genomlysta djupa lyster,
ödmjukhet och brutna vingpennor

Där glimrar svaren på några frågor
om hur det blev så till
att jag i djupet är rätt så vilsen

Nu ikväll när himlen var klar
si då möttes vi ändå
och jag såg vilken stjärna vi har