Och jag kan lika gärna sluta mina ögon
För jag har inget mer att se
Det som var värt att se är lämnat för gott
Och även utan ögon får man le
Så nu när platsen är lämnad
Och solen står i zenit
Vill jag aldrig mer vara älskad
Nej jag vill aldrig mer fara dit
För det finns platser jag gärna sparar
Platser jag aldrig mer vill se
Men gärna besöker när jag blundar
Och utan ögon, ändå ler