*
Här finns mitt vackra, tysta djup.
Här kan jag vila
långt under vågor och branta stup.

Jag kommer aldrig att bli verklig på er jord.
För eld och vindar
kommer jag alltid att sakna ord.

Så jag dyker djupt,
djupt till en stillhet dit inget solljus når,
djupt till en plats
där skymningen aldrig är svår.

För trots att mitt hjärta
bär en trollsländas glans
finns det inga gnistor
som jag ger någon chans.

Jag sjunker i blått och glimmar till.
Jag tror att jag gör som jag vill.

Jag kommer inte upp.
Det är något vid ytan som brinner
så starkt att modet försvinner.