I vårvindens famn
På fjärilsvingar av siden, i färgernas sken,
Målar jag min kärlek, en saga utan slut och men.
Varje blad, en viskning, varje träd en symfoni,
I stadens hjärta pulserar min längtan, evigt din.

Med ord av guld på spirande gräs,
Jag ristar in mitt löfte, en kärlek utan gräs.
Varje droppe regn, en tår av glädje, en hymn,
Till dig, min älskade, i vårens ljuva hymn.

Under stjärnornas tindrande hav,
Fullmånen speglar vår kärleks favn.
Vittnesbörd om en passion som aldrig dör,
I tystnaden viskar jag, "Jag älskar dig för evigt, och mer."

Vårens vind bär mina ord till dig,
En symfoni av kärlek, på himlens blåa stig.
I varje knopps sprängning, en ny chans att visa,
Den djupa kärlek jag hyser, för dig, min älskade, min visa.

I solens strålar, varma och klara,
Jag ser ditt ansikte, vackrare än alla stjärnor.
I fåglarnas kvitter, en melodi så ljuv,
Jag hör ditt skratt, som får mitt hjärta att lyfta och bli nyss.

I den tidiga vårens famn, jag lovar dig min tro,
En kärlek evig, starkare än allt jag vet och tror.
Tillsammans ska vi vandra, hand i hand genom livets skiftningar,
I kärlekens ljus, som aldrig slocknar, utan alltid varar.