Kanske vill du mig

menar något min undran 

dagarna går som livet gör 

om hundratals år är spåren borta 

rester en forntid 

reser sig gör solens blänkande 

avsked vilar i böljande formers 

sken 

blöder gör stundom längtan och 

ilskan dammig och flyende 

allt som är kärt