


Vitt oöppnatom händerna kunde fångas tårnas spretande försök att åter resa sig uppåt,
Om. Om duken gick att vecklas ut dess veck återskapas
Huvudvärken mildras genom en inre klocka, händelser förutses genom regelbundna ordningsvakter
då skulle mitt liv kunna levas fullt ut inte tidvis inte ryckande
då skulle jaget sluta hata ryckvis galenskapens värsta uttryck förjagas
Inatt är jag en simpel spillra vars atomer ryckvis byggs till ny fungerande kropp, huvudvärken i stillsam fördragsamhet lyckan smygandes i irisens yttersta hinna,
Vem faan tänker kärnans energi ryckvis Dessa förbannade banker, näsvisa tråkiga läkare, förutsägbara jobbannonser, kuk på kuk, runk på burk, tröttsamma urvattnade ideologier och så jag då. Förbannade idiot som inte kan öppna ett förbannat brev i tid. Skulle bli vuxen Ju, växa upp. Aldrig mer o så vidare
men Gud. Knopparna viskar han, människorna, de vackra, dofterna av livets under invid porlande bäckar små. Täcket som smyger invid nytränad lemm. Vännerna.
Prosa
av
smultronbergen
![]() Läst 82 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2024-04-07 00:56 ![]()
|
![]() ![]() ![]() smultronbergen ![]() |