Hon. En möglig ost en fåntratt utan 

dess like. Och över oceanen brann 

de räddaste av själar. Det tar sådan 

tid att invänta miraklen utav dagar 

då herraväldet tar i så muskelns fäste 

släpper vissa ögonblick. Nu var tiden inne 

och hon gjorde alltid ett extra varv, 

Lade i en sista växel och det kändes alltid så

oförklarligt skönt efteråt. Hon googlade teorier 

på heltid, lade upp planer. För sig själv och alla 

de andra som betydde något i verklig mening. Tiden

som tidigare tillbringats för andra lades nu på henne

själv. Den lille skulle somna strax efter 20 och hon 

lyckades . Mellan 20- 21 löptränade i sitt sovrum 

trots en inledande bedövande trötthet. Försvann alltid 

efter fem ynka sekunder. Gränser skulle sättas och dagar 

bli veckor. Rutiner sattes som aldrig tidigare. Teorierna 

flög fort och möttes i möjliga och omöjliga sammanhang 

och högkänslighetens kärna ställdes mot ADHD. Den 

sistnämnda diagnosen fanns inte ens. Ett påhitt. Inget 

mer. Vi är olika. Punkt slut. När vuxna numer ska få

diagnosen utan hänsyn till barndomens vilda beteende

bild stod det helt klart. Uppenbart att psykiatriker drar 

ut lite lite till för att tjäna på den skara folk man annars 

inte förmår tjäna på. Då drar vi bort lite. 

hon den änglalike spyr plötsligt och ur spyan växer 

det en pur eld av egenhetens sanna glöd. Den befruktar 

vardagen med ett skimmer av det hon tidigare betraktat 

med hån. Någon slags sund tro på det sunda förnuftet. 

Löparbanan breder ut sig och parar sig med hennes 

engelska Morris- tapeter och det är sann jävla lycka 

att springa sig in i det liv som alltid väntat runt hörnet. 

dra åt helvete alla jävla nutida kontexter med era jävla

floskler och övertro på barnens biologiska olikheter 

och miljöns oförmåga att hantera dem med saktmod,

humor och lite sund jävlaranamma. Det är inte så fel

att vara fel barn och inte så fel att vara fel förälder 

i den bajsnödiga tid vi lever i idag. Jaså sade hon med stinn

blick och frågade om förskolefröken hade en aning om

hur många ADHD diagnoser som finns om 15 år om

vi utreder i samma takt som idag ? Självklart har ingen en 

jävla aning om det. 50 % av svenska folket. Skulle vi

utreda oförmåga till självständigt tänkande ? 90% 

med nuvarande samhällsröra. punkt punkt slut.