Lägg, sa hon isar för vinterfrid

Något måste stilla bruset

och hjärtat i orostid.

Håll sa hon, rör min hud den

ömmar så och kanske vill

livet återgå.

Vill höll hon, nära sitt hjärta 

som slog slag i närhet av ljus.

Ur vinter kommen av dag nära

att finnas i livets brus.